Det har varit en grymt skön semester, är lite trött efter en lång resa hem. Jag kan varmt rekomendera Cypern för alla er som gillar värme, snorkla och grekisk mat. Jag kommer lägga upp lite mera bilder i morgon, försöka skriva lite mera om Cypern. Ha det gott allihopa, flygresan till och från Cypern gick väldigt bra, min flyg rädsla börjar avta (eller så var det ölen som hjälpte till).
http://metoffice.gov.uk/aviation/vaac/data
Ser ut som brorsan skall kunna landa i Finland och sedan flyga hem till Sverige i morgon bitti om prognosen håller i sig. Eftersom han är i Thailand har han dessutom en revolution att oroa sig över, men han är inte den typen. Han sitter nog och sänker ett par Singha bärs och bara tar det lugnt.
Tillbaka efter några dagar i skandinaviens pärla København.
En liten anekdot från resan är att vi helt oväntat sprang på James Hetfield på Tivoli! Jag fick tyvärr inte ta någon bild på händelsen. Helen såg också basisten Robert Trujillo, Lars och Kirk såg vi dock inte skymten av.
Vi var på bröllop i helgen, Helens kusin Samir och han tjej Hind är nu ett äkta par.
Lite bilder från resan, vi var först i Söderhamn på Sandö havsbad, bröllopet var på Kilafors herrgård.
Nu drar vi till Köpenhamn i några dagar, tillbaka på fredag!
Haha äntligen någon som vågar säga sanningen om resande läs denna roande artikel:
http://www.metro.se/se/article/2008/12/29/12/1959-22/index.xml
Marcus Dunberg hävdar att själva iden om att idén om att flyta omkring i turkost vatten kommer alltid att smälla högre än den verkliga upplevelsen och att det blivit en mass psykos hos det Svenska folket. Regelbundna utlandsbesök är nu en förutsättning för att kunna hänga med i snacket runt kaffemaskinen på jobbet.
Själv tycker jag att själva resandet är det jobbiga, avskyra att flyga(är fruktansvärt flygrädd) men att sitta på en balkong i Portugal och blicka ut över Atlanten med en kall öl i handen är en obeskrivlig känsla 
I går kom jag tillbaka efter att ha vandrat 3 dagar på sörmlandsleden, det var jobbigt speciellt värmen som tidvis var enorm, men samtidigt kul och lärorikt. Jag tror det var nyttigt speciellt för barnen att få kämpa på i naturen, att inse hur beroende vi är av en självklar sak som rent vatten t ex. De fick en liten chock i början, men fanns sig snabbt vid situationen. Vi gick långsamt då den yngsta deltagaren Hampus i vårat sällskap var 6 år. Vi gick sträckan mellan Harpsundsvägen (Mellösa), till Svalboviken ca 23 km vi fördelade (fördelade 10, 10, 3)
Vi gick denna sträcka första dagen, att hitta sörmlandsleden via Harpsundsvägen var lätt med andra ord ett bra ställe att starta på.
Humöret var gott trots värmen, lill Hampus knatade på en mil första dagen.
Barnen i det här fallet Cissi kom snabbt på att SMS fungerar alldeles utmärkt i skogen.
Vart skall vi gå nu funderar Hampus, Simon och Martin. Leden är mycket bra uppmärkt med orangefärgade markeringar på träd och skyltar när det behövs det var inga problem att hitta.
Hela gänget samlade, vi tog många vatten pauser för att stå ut i värmen.
Simon lyckades fånga en fisk med sitt hemmagjorda fiskespö och bröd som bete.
Vi hade två tält med oss men vi sov i vindskydd bägge nätterna.
En bild över vyn där etappen slutar.
Vi delade upp denna sträcka på två dagar, den större delen av sträckan gick vi under våran andra dag i skogen, den sista dagen ville vi kunna ta det lite lugnare.
Blev man trött så fanns det gott om hängmattor att vila i
Omgivningen var under dessa sträckor väldigt varierande, snårskog, berg och myrmarker. Det gällde verkligen att titta sig för när man gick, ibland är leden bara en smal stig.
Mitt på dagen det är varmt, tillgången till vatten börjar bli ett bekymmer…
Hampus leder truppen han har kämpat tappert i värmen hela dagen men nu börjar krafterna och humöret ta slut…
Viktigt att ta många raster, vandringskäpp som Cissi har är inte heller en dum ide.
När Hampus krafter var slut valde vi att ta lunch på stället, vilket i det här fallet var vid ett kalhygge. Spagetti och köttfärssås smakade kanongott, vi valde nu att korta ner våran vandring som egentligen skulle ha slutat i Bälgviken. Problemet med att korta ner sträckan var tillgången till vatten, vi löste detta genom att skicka ut maratonlöparen Magnus med ett par dunkar. Han sprang iväg ca 4 km till närmsta hus, blev biten av en hund när han klev in på tomten men vatten fick han i alla fall
Framme vid vindskyddet där vi egentligen skulle ha lunchat men istället valde att övernatta. Där fanns det en sjö. inte speciellt badvänligt det var branta klippor att klättra ned för men det fick gå ändå. Grymt skönt att få svalka av sig.
Fin utsikt var det verkligen vid detta vindskydd ca 4 km ifrån Svalboviken, denna bild är tagen morgonen på dag 3 våran sista dag på detta äventyr.
Rast vid en liten sjö, vattnet är i princip slut men det gör inte så mycket bara någon kilometer kvar nu. Vi delar upp godiset och börjar prata om vad vi skall äta när vi är tillbaka i mitt fall blev det en rejäl kebabtallrik
Det fanns tydligen en liten slurk vatten kvar, Simon hittade också en vandringskäpp. Är vi framme snart?
Kan man äta myror?
I en annan del av Svalboviken, äntligen framme vid målet passade vi på att ta ett dopp vid deras fina bad.
Efter en kortare tripp till Tallin är familjen Klingsten/Schill hemma igen. Jag kan varmt rekomendera er en resa dit, det är grymt fint speciellt i den gamla staden där vi tillbringade våran dag. Maten är god ölen billig vad mer kan man begära? Jag har lagt upp lite foton som vi tog under våran dag i Tallin.
Finns några bilder till i 2007 albumet…
